Nytt år och nya aktiviteter

Kom och hälsa på oss den 29:e maj i Åkarp. Vi är på Charlotte Weibulls vårmarknad. Vi kommer att sälja vår Rosengelé såklart men vi har även olika typer av hantverk till salu.

Mölledag i Bröddarp

Vi hade underbart väder, sol och lite fläktande vind. Monica serverade kall sagosoppa med skorpor, vilket passade utmärkt i värmen. Camilla fösökte kärna smör men det satte dock värmen stopp för. Inger visade hur man tvättade förr och hade med sig bl.a både tvätt och klappeträ. Stig hade gamla saker bl.a visade han hur man slipar på en slipsten. Carin hade tagit med påtbrädor som hon visade att det är som stickat men i mönster man inte kan göra med stickor. Kerstin hade tagit med sin påtdocka som man kan göra snören med. Hon hade också tagit med sina frivoliter och några vågade prova på att slå knuten. Marianne hade tagit med Viktoria som är en drygt 60 år gammal strumpstickmaskin. Det har dock inte blivit några strumpor än men hon visade att det går att sticka både resår och slätstickning på den.

Nu är det snart dags för Mölledag

Denna helgen firar vi midsommar. Men nästa helg är det dags för den årliga Mölledagen i Bröddarp. Varför inte komma och titta på oss och Oxie Härads Hembygdsförening.

Glimmeboda

Vi hade en trevlig söndagseftermiddag i Glimmeboda som ligger strax norr om Brösarp. När vi kom fram så hade de precis börjat med osttillverkningen. Mjölken hade värmts upp och löpen var tillsatt. Vi fick se när de tog upp den i duken och sedan pressade ut vasslan ur den. Till sist strödde de salt ovanpå som sedan gneds in i den. Sedan ska den lagras med spritindränkta dukar för att inte mögla.
När osten var klar blev det dags att kärna smör vilket gjordes i en modernare kärna än den som man brukar se på bild. Glasburken med vev är från 1940-talet.
På logen höll de på att tröska med ett gammalt Piggaverk så att halmen inte förstörs. Halmen ska senare läggas på taket.
Gå in på vår fotosida så finns alla bilderna från idag inlagda där.

Utflyktsdags

Den 23 maj tänkte vi besöka Glimmeboda för att titta på hur man kärnar smör och trycker ost.

Lindag på Glimmebodagården

Lindag på Glimmebodagården vid Brösarp den 9 augusti 2009.
En solig sommareftermiddag åkte vi, fem förväntansfulla kvinnor från Lund, österut för att lära oss om hur linodling och beredning gick till förr i tiden. Vi, Inger, Monica, Marianne, Camilla och Kerstin, är alla medlemmar i föreningen Kulturdagsgruppen vars syfte är att bevara och sprida kunskap om gammalt, t ex hantverk, traditioner och maträtter. Denna dag ville vi lära oss om lin för att, förhoppningsvis, kunna visa och berätta när vi deltar i olika evenemang. Att vi inte skulle blir fullärda på en eftermiddag insåg vi men någonstans måste man börja. Arrangemanget var mycket välordnat och tillsammans med övriga intresserade fick vi pröva att göra alla moment från ryckning till att spinna garn.
Först lite teori innan vi fick gå ut på fältet för att praktisera. Linet, som ibland kallas hör i Skåne, odlades för att ge spånadsämne till textilier och av fröna fick man olja och foder. Linet har förädlats så att det nu finns en sorts lin som har lite frö och långa växtfibrer, vilket är bra om man vill framställa lingarn. Den andra sorten har ett kortare växtsätt och rikligare förgrening vilket ger många stora, oljerika frön. Linfröet är frostkänsligt så sådden får inte ske förrän risken för frost är över. Ogräs rensas bort när linplantorna är ca 5 cm och tål att trampas på. Blomningen börjar efter midsommar, pågår ca två veckor och då får linplantan sina frökapslar. En månad därefter är det tid att skörda.
Att skörda eller ”rycka” linet kallas så eftersom plantorna rycks upp med roten vilket ger så långa fibrer som möjligt. Linet hängs upp och ner på tork i 10-12 dagar. Nästa moment är frörepningen, redskapet som används heter frörepa och genom att dra linet igenom frörepan lossnar frökapslarna. Kapslarna krossas så att det går att skilja fröna från agnarna.
Efter frörepningen ska linet rötas och då väljer man mellan land- eller vattenrötat. Landrötat, utbrett i ett tunt lager på gräs, ger ett mörkare lin än det vattenrötade, som fått ligga i en vattentunna. Det är viktigt att avbryta rötningen innan fibrerna angrips av rötan och linet blir förstört. Om linet är för lite rötat när man avbryter processen kan man låta det torka några dagar och sedan röta ytterligare en gång. När rötningen är färdig måste linhalmen torka innan det går att bråka, skäkta och häckla.
De som sett en brydestua vet kanske också att det var i den en äldre erfaren kvinna, Höra-kvinna, torkade linet innan arbetet med bråkningen skulle igång. Bråkning innebär att halmen krossas så att linfibrerna friläggs. Rester av skalet skäktas sedan bort med ett skäkteträ mot en skäktestol. Sista momentet är att häckla eller kamma fibrerna, först i en grövre och sedan i en finare häckla. Efter häcklingen är linet klart att spinnas. Linfibern kan förvaras länge om den ligger torrt.
Traditionellt är det fortfarande oftast en kvinna som spinner garn av både lin och ull. Att spinna med spinnrock ser enkelt ut när en erfaren person gör arbetet, men vad jag misstog mig. Första utmaningen var att trampa så att hjulet snurrade jämt och fint. Därefter skulle foten fortsätta med det, liksom av sig själv, medan händerna skulle mata fram fibrerna i lagom takt för att få ett tunt, fint garn. Prova gärna om du får chansen så ökar respekten oerhört för denna konst, så var det åtminstone för mig.
Stort tack till arrangörerna av denna fantastiskt lärorika dag!
Kerstin Bjerkborn

Nya bilder

Titta in på vår Flickr sida och titta på vad vi gjorde i söndags. Då var vi i Glimmeboda, strax norr om Brösarp. Där fick vi deltaga i linberedning från att rycka upp linet till att spinna det.